Långt ifrån alla lärare och förskollärare får ett introduktionsår, trots att staten har gett kommunerna bidrag för detta. Om man inte får ett introduktionsår ska man tala med sin rektor och sedan kontakta sitt fackliga ombud.

Introduktionsåret – vad gäller?

Kom ihåg att du har rätt till ett introduktionsår. Trots att staten har gett kommunerna bidrag är det långt ifrån alla lärare och förskollärare som får ett introduktionsår.

Vår bedömning är att det är stora skillnader mellan olika skolor.

Det kan vara på sin plats att komma ihåg vad introduktionsåret är till för. Skolverkets pekar ut fyra särskilt viktiga områden för den nya läraren och förskol­läraren: 

• Ge stöd på ett yrkesmässigt, personligt och socialt plan på arbetsplatsen.
• Stimulera till professionell utveckling.
• Bidra till att skapa en trygg och utvecklande ­arbetsmiljö.
• Utveckla förståelsen för skolan eller förskolan som arbetsplats samt för dess roll i samhället. 

De båda lärarfacken är överens om att det brister i införandet av introduktionsår och att reformen inte ­fungerar som det är tänkt.

– Vår bedömning är att det är stora skillnader mellan olika skolor. I avtalet vi tecknade hösten 2015 med den största arbetsgivarparten, SKL, finns beslut att följa upp och utveckla arbetet med introduktionsperioden. Arbets­givarna ser också att det behövs, inte minst för att yrket ska vara attraktivt och för att de nya ska orka med, säger Anna Jändel-Holst, utredare på Lärarnas Riksförbund.

Anna Tornberg, utredare på Lärarförbundet, är inne på samma spår och menar att alldeles för många nya lärare inte får den introduktion de har rätt till, trots att skollagen är tydlig med att det är huvudmannens ansvar att se till att de får det.

– Vi vet också att omfattningen, kvaliteten och förutsättningarna för de nyexade, men även för mentorn, varierar väldigt mycket. 

Om man inte får ett introduktionsår ska man tala med sin rektor och sedan kontakta sitt fackliga ombud, menar Anna Jändel-Holst.

– Händer det inget bör facket gå vidare till huvudmannen, de bör ju ha ett intresse av att lagen följs och att nyanställda behandlas väl och korrekt.

Introduktionsåret är bra även för mentorn och hela skolan

Ett uteblivet introduktionsår kan få konsekvenser för det kommande yrkeslivet. Anna Jändel-Holst lyfter fram att både svensk och internationell forskning visar att introduktionsåret har betydelse både för trivsel och den fortsatta utvecklingen i yrket.

– Det talas mycket om kollegialt lärande och delakultur idag. I en god introduktion läggs grunden för detta. Introduktionsåret är bra även för mentorn och hela skolan, säger hon.

Anna Tornberg framhåller att en god introduktion i yrket är inte bara är betydelsefull för den enskilde läraren.

– Det är viktigt för lärarprofessionens fortsatta utveckling och även för att kunna rekrytera och behålla lärare.

Text: Lotta Nylander

Så funkar mentorstöd

– Att ha en mentor handlar om att få en bra start i yrket. Många som är nya ­riskerar att bränna ut sig. Det extra stödet från en mentor gör att man kan ta det lite lugnare, säger Joakim Broström, som både har haft mentor och själv varit mentor. 

Slappna av och ha tålamod, tipsar Joakim Broström som är SO-lärare på högstadiet på Ljungviksskolan i Lerum.

Har du turen att få välja mentor så välj någon som har behörighet i samma ämne du själv.

Joakim Broström är SO-lärare på högstadiet på Ljungviksskolan i Lerum. Nu har han jobbat i tre år och första året var mentorn en bra hjälp in i lärarvardagen.

– Det handlade väldigt mycket om att jag fick hjälp att förstå hur man tänker som lärare. Även om man har haft praktik under utbildningen så har man levt lite i en utopi på universitet. Verkligheten är helt annorlunda och då är det bra att ha någon som är erfaren att bolla med.

Glöm all den där tiden du kunde lägga på att förbereda lektioner, att efterarbeta och att tänka till. I skarpt läge finns inte det utrymmet längre, menar Joakim Broström. Nu måste du hitta den tiden utan att arbeta övertid.

Ta en genväg till rutiner genom att prata med mentorn. Be om material, fråga hur du strukturerar arbetstiden, hinner med föräldrakontakten och hur plattformen för betygsättning fungerar. Mentorn vet.

Joakim Broströms mentor ingick i samma arbetslag som han själv jobbade i. Det hade sina fördelar för de kunde alltid hitta tillfällen att prata.

Var det någon fråga du ställde särskilt ofta?

– Är alltid mötena sådär? Jag kommer själv från en möteskultur i föreningslivet där man höll tider, var strukturerad och höll sig till vissa punkter och sedan kunde man sluta. I skolan blev det väldigt mycket ältande. Det fanns inte någon tydlig struktur och det gjorde att tiden drog iväg. Det var frustrerande.

– Har du turen att få välja mentor så välj någon som har behörighet i samma ämne du själv. Det är bra för då kan man bolla pedagogiska frågor, säger Joakim Broström.

Även om han själv och mentorn ingick i samma arbetslag är det inget han råder andra att ha. Det är bättre att kunna tala med någon som står utanför när det uppstår meningsskiljaktigheter i arbetsgruppen. Och välj någon som är ganska ny i jobbet. Då vet mentorn hur det känns att vara färsk lärare.

Om du får vara mentor till hela gruppen nya lärare, vad skulle du säga då?

– Slappna av. Låt det ta tid och ha tålamod. Man behöver inte vara bäst i början, man behöver inte hinna med allt. Och, läs på! Det finns mycket forskning och massor av böcker som kan göra dig till en bättre lärare. Jag tycker att man framförallt ska läsa psykologi, det tycker jag att man får alldeles för lite av på lärarutbildningen. Läs till exempel utvecklingspsykologi, om anknytningsteori och sådant som handlar om hur hjärnan och minnet fungerar.