Med enkla medel kan du nå ganska långt i bemötandet med elever som till exempel är känsliga för intryck och har svårt för att koncentrera sig.

”Att få se barn utvecklas och lyckas är en känsla som jag kan gå genom eld och vatten för”

Sänk såväl garden som kraven, be om råd och använd färdiga lektionsplaneringar. De råden ger förstelärare Viktor Sundelius som gick ut lärarhögskolan 2013.

Det var oerhört värdefullt att
ha en erfaren handledare att ställa alla ”dumma”
frågor till.

Nej, det blev inte alls som han trodde. Eller förresten, till viss del, ändrar han sig sedan. Viktor Sundelius är förstelärare på Bergshammars skola strax utanför Nyköping och för fem år sedan var han ny i gemet. På frågan om jobbet blev som han trodde, svarar han både ja och nej.

Ja, läraryrket är precis så fantastiskt roligt som han hoppades.

– Att få bidra, se barn utvecklas och lyckas är en känsla som jag kan gå genom eld och vatten för. Att läraryrket är komplext förmedlades på utbildningen och detta kan jag bara bekräfta. Men nej – det är så ofantligt mycket mer i det här jobbet som man måste uppleva i praktiken för att förstå.

Att översätta de teoretiska kunskaperna från lärarhögskolan till en skolvardag, var det svåraste, säger han och håller med i kritiken om att glappet mellan lärarhögskolan och verklighet är för stort.

– Jag hade önskat mer kvalificerad handledning, både under utbildningen och när man precis börjat jobba. Jag minns att nivån på handledare varierade en hel del, vissa var jättebra, andra engagerade sig mindre och då var handledningen inte till så stor nytta.

Alla kommuner erbjuder inte handledning för nyexaminerade lärare. Själv hade han tur som fick det.

– Det var oerhört värdefullt att ha en erfaren handledare att ställa alla ”dumma” frågor till, som stöttade i arbetsuppgifter som vi faktiskt inte fick lära oss på lärarhögskolan, exempelvis närvarorapportering, omdömen, upplägg av individuella utvecklingsplaner.

Viktor Sundelius erkänner samtidigt utan omsvep att han under första tiden drevs av idén att han ”minsann skulle klara sig själv” och ogärna bad mer erfarna lärarkollegor om hjälp.

– Att vara lika dumstolt som jag var är inget jag rekommenderar. Å andra sidan finns det en kultur i kåren om ”sköta sitt och sina barn”, att som ny be om råd är inte helt enkelt.

Det här håller tack och lov på att förändras, konstaterar Viktor Sundelius och pekar på att den yngre lärargenerationen som vuxit upp med internet har helt annat förhållningssätt till att dela med sig av kunskap. Att samverka, hämta inspiration eller lektionsplaneringar på nätet börjar bli ett självklart sätt att arbeta på.

– Att varje lärare ska uppfinna hjulet inför varje lektion är ju helt vansinnigt. På min skola uppmuntras vi att ta hjälp av färdiga lektionsplaneringar, bara vi ser till att göra dem till våra.

Hans främsta råd till nyexaminerade lärare är att därför att ta hjälp av kollegor och använda färdiga material.

–Men också att sänka kraven, det är lätt att ta i för hårt och för mycket den första tiden. Läraryrket är ett tufft jobb men samtidigt världens viktigaste och roligaste.

Text: Susanne Sawander