Per Kornhall, skolexpert, debattör och författare har skrivit boken han själv saknade när han utbildade sig till lärare. Foto: Eva Lindblad

Konsten att undervisa
kräver en stor verktygslåda

Bra undervisning är undervisning som fungerar. Det låter sig sägas, men hur gör man egentligen? Per Kornhall, skolexpert, debattör och författare har skrivit boken han själv saknade när han utbildade sig till lärare.

I framgångsrika skolor som jag besökt säger lärarna att det inte är lönt att börja undervisa om inte klassrummet fungerar.

En stöttande men också utmanande bok om undervisning, lärarrollen och meningen med skolan. Så kan Per Kornhalls senaste bok ”Lärare – en handbok”(Natur och Kultur) beskrivas. Per Kornhall tar avstamp i forskningen, särskilt i kognitionsvetenskapen samt sina egna erfarenheter när han belyser några av de vanligaste problemen som lärare står inför i dag: Vad är effektiv undervisning? Hur utövas ett gott ledarskap i klassrummet? Men också: Hur överlever man som lärare med allt vad det innebär av konflikter, krav och stress?

Varför har du skrivit den här boken?
– För att fylla ett kunskapshål som jag själv upplevde när jag utbildade mig till lärare på 90-talet. Då hittade jag av en slump en amerikansk handbok för lärare, fylld med praktiska råd och tips för både blivande och praktiserande lärare. Varför har vi inte en sådan här bok i utbildningen, tänkte jag då. Nu har jag skrivit den.

Men lär man sig inte att undervisa på lärarutbildningen?
– Faktum är att en av de vanligaste kommentarerna jag får när jag är ute och föreläser om just praktiskt professionskunnande är, ”varför fick vi inte lära oss det här på lärarutbildningen?” Det kan man verkligen undra eftersom studier visar att framgångsrika lärarutbildningar lägger stor vikt vid handledd utbildning. Men i Sverige har lärarutbildningen under lång tid tonat ned betydelsen av den undervisande läraren. Istället har teorier kring eleven som den drivande motorn i lärandet dominerat. Den senaste utredningen kring lärarutbildningen, ”En hållbar lärarutbildning” från 2008,riktar också kritik mot utbildningens inverterade syn på lärarrollen.

Så vad är effektiv undervisning?
– Undervisning som fungerar är bra undervisning. Konkret handlar det om att som lärare skaffa sig en rejäl verktygslåda med knep, trix, teorier och metoder för att kunna anpassa undervisningen efter elevgrupp och ämne. Det går inte att göra på samma sätt med alla elever och i alla ämnen. Läraryrket handlar i mångt och mycket om att hela tiden variera och anpassa sitt sätt att undervisa. Som oerfaren lärare har man förstås färre verktyg än de som arbetat några år. Här pekar boken mot praktisk metodik – om hur kan man prata i klassrummet, vikten av kognitivt utmanade undervisning och betydelsen av att läraren leder kunskapsutvecklingen.Boken riktar sig lika mycket till etablerade lärare och att hela tiden fylla på sin verktygslåda, exempelvis med förslag på hur man kan utveckla det kollegiala lärandet. Men det är inte bara praktiska råd, något jag betonar i boken är också kognitionsvetenskapliga teorier som handlar om att först minnas kunskap innan man kan analysera den.

….och gott ledarskap?
– Precis som mycket annat i skolan är ledarskap väldigt situationsbaserat. Att vara en bra ledare för ett gäng skoltrötta elever på högstadiet är en sak, för självgående elever på NA-programmet något helt annat. I grunden handlar det om förmåga att bygga relationer, sätta upp normer och signalera att det är du som sätter tonen. I framgångsrika skolor som jag besökt säger lärarna att det inte är lönt att börja undervisa om inte klassrummet fungerar. I ledarskapet finns en stark dimension av hantverk. Att med kroppsspråk och ordlösa upp knutar och skapa en bra lärmiljö är svårt att lära sig på annat sätt än genom praktik. Det finns en del knep, som att lära sig om lågaffektivt bemötande samt studera hur erfarna lärare gör genom kollegialt samarbete.

Om du får lyfta fram ett huvudbudskap, vad skulle det vara?
– Att inte köra fast i en viss ideologi i sitt undervisande. Ju fler redskap man har som lärare, desto större chans att lyckas med sin undervisning. Forskning visar att lärare som har höga förväntningar på sina elever bedriver en mer varierad undervisning jämfört med lärare som har låga förväntningar på sina elever. Lärare med höga förväntningar är helt enkelt inställda på att de kanske måste testa en lång rad olika sätt och metoder för att eleverna ska förstå. Poängen är att de här lärarna inte ger sig och då lär sig också eleverna.

I boken riktar du också kritik mot det svenska skolsystemet. Vad vänder du dig främst mot?
– Att skolsystemet inte tar till vara på drivkraften i läraryrkets moraliska dimension. Vad som gör jobbet meningsfullt för de allra flesta lärare är att få ge barn och unga en bra start i livet. Det finns en enorm kraft i detta och varje nyutbildad lärare borde känna att ”fasen, jag har valt världens bästa och viktigaste jobb”. Men så är det tyvärr inte och det gör mig frustrerad. Ett av problemen är att kopplingen mellan utbildningen och själva hantverket har gått förlorad. Det är precis det hålet som jag hoppas att boken kan fylla.

Slutligen, ditt bästa tips till nyexaminerad lärare?
– En klassisk fallgrop som nya lärare ofta ramlar ned i är att överskatta elevernas förmåga, man tror att de kan ta in mer än vad de kan. Erfarna lärare vet att det är mer effektivt att jobba med färre saker men mer noggrant.

– Ett annat tips är att tillåta sig själv att vara lite slarvig. Jag minns när jag som nyutbildad vaknade kallsvettig och ångestfylld på nätterna för att jag inte hade – vad jag trodde – gjort tillräckligt. Där och då insåg jag, att detta håller inte. Min lösning var att bli lite slarvigare och dra ned på kraven en smula. Vad jag vill säga är att läraryrket bjuder på astronomiska möjligheter till stress och att var och en måste hitta strategier för att hantera det. Kort sagt, se till att ha kul på jobbet också!

Text: Susanne Sawander
Foto: Eva Lindblad

Läs utdrag ur Per Kornhalls böcker
Lärare – En handbok och
Förstelärare – En handbok här:

Text: Lotta Nylander